Krönika

ARTIKLAR > KRÖNIKA

Tillbakablick till säsongen 2006/07



2021-01-28, Oskar Hansson     6

Medlemmarna i Citizens of Sweden har flera saker gemensamt. En av dem är att vi en gång i tiden började hålla på Manchester City. Mitt supporterskap började inför säsongen 2006/07. Jag kommer inte ihåg så mycket från den säsongen. Men med de få minnen jag har kan jag ändå konstatera att Manchester City säsongen 2020/21 skiljer sig på många sätt jämfört med den första upplagan som jag supportade. Därför tycker jag det finns skäl att minnas Manchester Citys säsong 2006/07.

Säsongen 2005/06 tog Manchester City 43 poäng i Premier League och det räckte då till en 15:e plats. Avståndet till nedflyttningsstrecket var ganska tryggt. Det bästa laget som åkte ur var Birmingham som skrapade ihop 34 poäng.


Sommaren 2006 förberedde sig Stuart Pearce inför sitt andra år med huvudansvar för Manchester Citys sportsliga prestationer. Defensivt var två stabila spelare Richard Dunne och Sylvain Distin. Offensivt stod hoppet till bland andra Joey Barton, Darius Vassell och Georgios Samaras.

 
Under sommaren 2006 blev det en del omsättning i truppen. Mest noterbart är att målvakten David James och anfallaren Andy Cole såldes till Portsmouth. David James tilltänkta ersättare blev Andreas Isaksson som anlände från Rennes. Det var den värvningen som inledde mitt supporterskap. Ytterligare en målvakt som värvades in den här sommaren var 19 åriga Joe Hart som anlände från Shrewsbury. City lyckades utöver de två målvakterna rekrytera bland andra Paul Dickov, Ousmane Dabo och Bernardo Corradi gratis från i tur och ordning Blackburn, Lazio och Valencia.


En ganska bra säsongsstart
Efter en försäsong som bland annat innehöll en tripp till Kina ställdes Manchester City mot Chelsea på Stamford Bridge den 20:e augusti. Jose Mourinho var motståndarnas manager och han hade då genomfört två säsonger i Chelsea. Det blå laget från London var naturligtvis storfavorit inför matchen och i startelvan stack spelare som Terry, Essien, Lampard, Robben, Shevchenko och Drogba ut. Även den av City fostrade Shaun Wright-Phillips startade på Chelseas högerkant. Spelare av den här kvaliteten kunde City inte ens drömma om.

 

/


Mot Mourinhos världslag kontrade Pearce med Weaver i mål. Backlinjen bestod av Richards, Dunne, Distin och Thatcher. Ett steg längre fram i planen startade Sinclair, Barton, Reyna och Dabo. Citys offensiva hot var Samaras och Corradi. Givetvis kunde den här premiären bara sluta på ett sätt och Chelsea tog en planenlig seger med 3-0. Redan i paus ledde Mourinhos gäng med 2-0 så City var efter matchen kanske någorlunda nöjda med att förlustsiffrorna inte blev ännu större.


På säsongens nio första ligamatcher presterade City tre segrar, tre kryss och tre förluster. Alltså tolv poäng av 30 möjliga. Säsongen 2006/07 var det en bra säsongsöppning. City befann sig i månadsskiftet oktober/november på en 13:e plats, med sex betryggande poängs avstånd till nedflyttningsstrecket. Upp till Reading som var det sista laget i topp tio saknades endast en poäng. Upp till Everton som låg på sjätte plats och med det en möjlig plats i UEFA Cupen kommande säsong, skiljde blott fem poäng. Trots ett pinsamt uttåg i första matchen i ligacupen borta mot Chesterfield, var det ändå en ganska bra säsongsstart med alla parametrar inräknade.


Med få gjorda mål når man inte framgång
Fram till julafton spelade laget åtta matcher till i ligan. På dem levererade laget två vinster, två oavgjorda och fyra förluster. Inkluderat i de här matcherna är 3-1 förlusten på Old Trafford i derbyt. Att City förlorade derbyn hörde till vanligheterna men de var ändå smärtsamma för fansen. Att vinna titlar funderade sannolikt de flesta supportrarna inte på över huvud taget. Det hette att en framgångsrik säsong innebar att inte åka ur ligan och slå United.


Med ett av två derbyn redan avverkade tappade City när hösten övergick till vinter. Laget var på allvar inblandade i bottenstriden med sina 20 poäng. West Ham som var det bästa laget under nedflyttningsstrecket var endast två poäng bakom Stuart Pearces lag på julafton.


Lagets defensiv hade under första halvan av säsongen varit helt okej med 24 insläppta på 19 matcher. Värre var det med offensiven då laget endast gjort 15 mål. Lagets anfallare Samaras och Corradi gjorde ingen succé med två mål gjorda vardera. Båda överglänstes klart av mittfältsmotorn Barton som var klar ledare i den interna skytteligan med fem gjorda mål. Ingen annan spelare i truppen hade levererat mer än ett mål när det var dags för julfirande och med det ännu tightare spelschema än vanligt.

 

width=327


Upp som en nyårsraket, ner som en sten
Efter en tyngre period blev jul- och nyårsdagarna succéartade för Stuart Pearces mannar. På boxing day blev det seger med 1-0 borta mot Sheffield United, en dag innan nyårsafton blev det seger med 1-0 borta mot West Ham och på nyårsdagen togs en mycket stark seger med 2-1 hemma mot Everton.


Var det nu som City skulle avancera som en raket i tabellen? Absolut inte. I de fem kommande matcherna gjorde laget endast ett mål och tog inte en enda poäng. När målskörden är så pass mager är det svårt att vinna fotbollsmatcher. Bottenformen resulterade i att City inför de tio sista ligamatcherna låg på 17:e plats, alltså precis över nedflyttningsstrecket. Dock ska det tilläggas att Charlton, som vid det tillfället låg på 18:e plats, hade en match mer spelad än City och var sex poäng bakom.


Den här perioden spelade City även i FA Cupen. Det krävdes först omspel på hemmaplan för att laget skulle besegra Sheffield Wednesday. I fjärde rundan tog laget emot Southampton på hemmaplan och där blev det en mycket fin seger med 3-1. Det följdes upp av en ny målfest när det blev seger med 3-1 borta mot Preston North End. Citys äventyr i FA Cupen tog dock slut när det blev förlust med 2-0 borta mot Blackburn.


City klarade kontraktet
När vi går in i slutet av säsongen 2006/07 är det tydligt att City bara har ett tydligt fokus – att säkra nytt kontrakt i Premier League. När det behövdes som allra mest, gjorde laget jobbet. På de sju följande matcherna blev det endast en förlust och den kom borta mot Arsenal vilket absolut inte var något att skämmas över. Annars besegrade City under de här matcherna Middlesbrough, Newcastle och Fulham och oavgjort blev det mot Charlton, Liverpool och Watford. 12 poäng på sju matcher gjorde susen och City klättrade upp till en fin 13:e plats, hela nio poäng före Charlton som låg precis under nedflyttningsstrecket.


Kontraktet var inför de tre avslutande omgångarna säkrat och City kunde pusta ut. Det gjorde de också för säsongen avslutades med förluster mot Aston Villa, United och Tottenham. När säsongen var färdigspelad blev resultatet en 14:e plats med 42 poäng, fyra poäng över nedflyttningsstrecket. Det blev på 38 matcher elva vinster, nio oavgjorda och 18 förluster. Laget gjorde endast 29 mål, vilket var sämst i hela Premier League tillsammans med Watford, som kom sist. Dock är det tydligt att det var den starka defensiven som var nyckeln till det klarade kontraktet. 44 insläppta mål var tio färre än vad till exempel Tottenham släppte in och de slutade på femte plats.

width=532


Stuart Pearce fick sparken och en ny tid började

De trogna fansen som i ur och skur besökte City of Manchester Stadium för att stötta sitt lag fick inte se många mål säsongen 2006/07. På 18 hemmamatcher gjorde laget tio mål. Efter måndagen den första januari 2007, då laget vann med 2-1 hemma mot Everton, gjorde laget inte ett enda mål på City of Manchester Stadium under resten av säsongen. Möjligtvis var det en av anledningarna till att managern Stuart Pearce fick sparken strax efter att säsongen avslutats.


Sommaren 2007 stod det klart att den före detta thailändska premiärministern Thaksin Shinawatra köpte klubben av tidigare ägaren John Wardle. Shinawatras ambitioner med klubben sades vara mycket höga. City skulle sikta mot toppen med Shinawatra som ägare. Den sjätte juli rekryterades den före detta engelska förbundskaptenen Sven Göran Eriksson och Shinawatra verkade göra skäl för sina ord.


Framtiden såg onekligen ljusblå ut och det vet vi ju i dag att den blev. Dock varken med Stuart Pearce eller Sven Göran Eriksson som manager. Och framför allt inte med Thaksin Shinawatra som ägare.


 Du måste vara inloggad för att kunna följa

Kommentarer

 
2021-01-31 10:31   Anders Rosén  

Jätteintressant och bra artikel! Vi har alla våra minnen och skönt att få grotta ner i historien. Ger oss perspektiv på att det inte allt sett ut som det gör nu :)

   
2021-02-10 18:25   Tomas Egnell  

Härlig läsning!

   
 
2021-02-10 19:42   Mats Berggren  

Denna kommentar är raderad av användaren.

   
2021-02-17 19:39   Petrus Gattbo  

Roligt att läsa om gammal ångest, men även forna hjältar. 

   
2021-02-23 09:57   Fredrik Nordh  

Kan bara hålla med föregående, skönt med gammal ångest. Bra att ha i tankarna när det blåser motvind

   
 
2021-02-28 17:47   Anders Rosén  

Härlig nostalgi! :) Tänk då kämpade vi för att hänga kvar..

   

Kommentera

Du måste vara inloggad medlem för att kommentera.