Veckans City #17: stor skillnad med och utan Rodri
Under den senaste veckan har legenden Francis Lee lämnat jordelivet. På planen har det varit slående tydligt hur viktig Rodri är för oss. Utan honom blev det förlust mot Wolverhampton, med honom blev det seger mot RB Leipzig.
Till att börja med får vi ta den sorgliga nyheten om att Francis Lee under veckan har gått bort. Personligen är jag för ung för att ha en särskild relation till honom, men det är uppenbart att han är en stor del av klubbens historia. Han gjorde 330 matcher och 148 mål mellan 1967 och 1974. Därmed var han starkt bidragande till Citys näst största tid i historien. Då vann de ligan, FA Cupen, ligacupen och europeiska cupvinnarcupen. Lee var en tredjedel av den heliga trion som även innehöll Colin Bell och Mike Summerbee. Under många mörka år kunde supportrarna minnas tillbaka till den mer framgångsrika eran där Lee var en viktig kugge.
Innan det sorgliga beskedet spelade City match mot Wolverhampton. Lite överraskande blev det förlust med 2-1. Ruben Dias gjorde ett självmål efter att Kovacic tappat bollen på mittplanen, vilket orsakade en snabb omställning för Wolves. Alvarez kvitterade sedan med en läcker frispark. Många med mig tänkte säkert då att City nu kommer tillbaka och vinner. Men tji fick vi då Hee-Chan avgjorde med sitt 2-1 mål och såg till att Wolves skrällde mot City.
Den här matchen var Rodri avstängd och det är nog ingen slump att spelet därmed inte var bländande. Nunes och Kovacic ställde upp på mittfältet men det syntes att det saknades något. Phillips fick som vanligt sitta på bänken. Rodri var för övrigt även avstängd i förra veckans match i ligacupen mot Newcastle där det blev förlust och spelet var ganska segt. Haaland, De Bruyne, Dias och Ederson i all ära, men frågan är om inte Rodri är vår allra viktigaste spelare?
Liksom efter förlusten mot Newcastle hade jag ganska svårt att vara särskilt nedslagen. Kanske berodde det på att det direkt efteråt var dags att ladda för en sen kräftskiva. Samtidigt var det nog ganska lätt att acceptera en förlust i ligan efter sex raka segrar. Trots att det var en match som alla väntar sig att City ska vinna, så är det inte konstigt om vi lite då och då åker på förluster likt den här. Även motståndarna tappar poäng lite här och där.
Seger mot Leipzig med Rodri på planen
Nog för att jag tidigare har sagt att Champions League ska vara en walk in the park för oss. Men hade vi åkt på en tredje raka förlust mot Leipzig så hade det varit brutalt tungt. Dock gäller inte Rodris avstängning i Champions League och när han var tillbaka såg spelet genast bättre ut.
City förde spelet och skapade flertalet chanser. De fick också utdelning genom ett fint mål signerat Citys akademi när Lewis assisterade till Foden. Direkt i andra halvlek var City inte riktigt på tårna då Leipzig från ingenstans kvitterade. Men det slog inte ner City som fortsatte föra spelet och skapa chanser även fast det otroligt nog stod 1-1 på resultattavlan. Då bytte Guardiola in Doku och Alvarez och det skulle visa sig bli lyckosamt. De både gjorde varsitt mål och assist när City till slut vann fullt rättvist med 3-1.
Inför matchen var det noterbart att 18 åriga Lewis plötsligt fick starta på det centrala mittfältet. Men han gjorde en sedvanlig kämpainsats och var fullt delaktig i den fina segern. Efteråt hyllades han från många håll, bland annat från Guardiola.
I skrivande stund är det inte långt kvar till helgens stormatch borta mot Arsenal. Det kommer bli väldigt spännande att se hur Guardiola löser det utan Rodri som då är avstängd sin sista match.