Citizens Veckans City #18: mår vi bra av lite motgång?
Efter att Rodri blivit avstängd har vi tappat. I tre av de senaste fyra matcherna hade det slutat med förlust och vi leder inte längre Premier League. Men efter de senaste årens framgångar kanske det rent av är nyttigt för oss?
Efter en strålande start på säsongen är det bara att konstatera att City nu befinner sig i en motigare period så här i oktober månads landslagsuppehåll. I tre av de senaste fyra matcherna har det blivit förlust och vi har förlorat de två senaste ligamatcherna. Det tror jag ingen inblandad är nöjd med. Det går att diskutera orsaker hit och dit men något som många, inklusive mig själv, fastnar för är att Rodri har varit avstängd i de tre förlust-matcherna. När han var med borta mot Leipzig såg det plötsligt bra ut och det blev en stabil seger med 3-1 som dessutom var lite i underkant.
I söndags lirade ju City mot Arsenal och det blev förlust med 1-0. Oerhört surt då det verkligen var en 0-0 match. Matchen var upphaussad på förhand och det var många som tipsade om spel på att båda lagen skulle göra mål, att det blir över 2.5 mål i matchen och så vidare. Men tvärt emot möttes två lag som såg ut att prioritera att inte släppa in något mål, istället för att blåsa på framåt och försöka få bollen i nät.
Så här med lite perspektiv kanske det ändå är lätt att förstå City även fast vi är besvikna över förlusten. Vi kommer från jobbiga förluster, De Bruyne är skadad och Rodri avstängd. På det är Arsenal borta en av säsongens på förhand svåraste matcher. Nu låter jag väl lite gnällig men å andra sidan hade det varit en enorm skillnad att ha typ Luton hemma förra helgen och Arsenal borta efter landslagsuppehållet. Luton hemma skulle vi ha vunnit även om Rodri varit avstängd och sedan hade det varit ett annat läge om vi hade haft Rodri på planen mot Arsenal efter landslagsuppehållet.
Men det blev vad det blev och de som är mer objektiva än mig har ju sagt att de var besvikna över matchen då det verkligen var en utebliven fotbollsfest. Samtidigt pekar de mer än vad jag gör på att Kovacic borde åkt ut i första halvlek. Det säger jag inte emot och där hade vi oväntat flyt som fick ha kvar elva man på planen i paus. Kovacic gick ju in med dobbarna före både mot Odegaard och Rice och att de båda tacklingarna bara resulterade i ett gult kort var ju en väldigt snäll bedömning från domarens sida.
Motgångar behövs
Efter att det känts som att vi dragit ifrån redan från start i ligan i år, så är läget nu annorlunda. Inför landslagsuppehållet har vi både Arsenal och Tottenham två poäng framför oss i tabellen. Jag kan å andra sidan känna att det är lite uppfriskande som Citysupporter att allt inte går som på räls. Det här laget har liksom skämt bort oss så enormt de senaste åren på framgångar. Inför många matcher har jag inte undrat om vi vinner eller inte, utan hur mycket vi vinner med.
Det är odrägligt att tänka så men å andra sidan en konsekvens av vår överlägsenhet. Att vi toppar det med att vinna trippeln förra säsongen tror jag gör att vi rent psykologiskt är i behov av lite motgångar för att känna och lida lite mer när City spelar. När City åkte ur ligacupen mot Newcastle kände jag verkligen ingenting. Likaså efter att vi vunnit sex raka segrar och sedan torskat mot Wolves så kände jag ingenting. Men när jag konstaterade efter förlusten mot Arsenal att vi förlorat tre av de senaste fyra matcherna och inte längre leder serien så tändes en liten glöd i mig som jag inte känt i inledningen av säsongen. Vi behöver motgångar för att senare kunna uppskatta framgångarna.
De kommande dagarna är det dags landslagsuppehåll. Visst, för oss Premier League-älskare är det ju ett smärtsamt uppehåll, men inte för våra spelare. 17 Cityspelare reser runt i världen den kommande veckan och representerar sina landslag. Som vanligt känns det som att vi mest håller tummarna för att ingen återvänder med någon skada.