Citizens FA Youth Cup
Den 29 april är det exakt 40 år sedan Manchester City vann FA Youth Cup för första gången i klubbens historia, med en fantastisk generation ungdomar. I laget fanns hela sju spelare som så småningom skulle spela för Citys A-lag: Ian Brightwell (380 matcher), David White (342 matcher), Steve Redmond (287 matcher), Andy Hinchcliffe (139 matcher), Paul Lake (134 matcher), Paul Moulden (79 matcher) och Ian Scott (33 matcher).
FA-cupen för juniorer är så mycket större än vad de flesta fotbollsintresserade (och ointresserade) här hemma i Skandinavien förstår. Det är en traditionsfylld turnering, som får mycket mediabevakning. Innan de storklubbarnas utbyggda akademier och globala scoutingnätverk, så var det ett sätt för lovande unga fotbollsspelare att visa att de hade vad som krävdes för att slå sig in i toppfotbollen. Och för en del, som inte hade riktigt det där lilla extra, kan det ha varit en av karriärens höjdpunkter, att ha gått långt i FA Youth Cup och kanske spelat mot blivande superstjärnor som Harry Kane, Robbie Fowler eller Phil Foden.
I en intervju i Citys programblad (3 april 2024) berättar Ian Brightwell om en minnesvärd final, där returen efter 1-1 på Old Trafford, spelades inför 18 000 åskådare på Maine Road: ”Men jag hade sett Maine Road när A-laget hade 20 000 i publik, och det var långt fler på plats i vår final. United hade med sig många fans också, så det var en elektrisk stämning. Alla var riktigt laddade och vi fick en bra start när David Boyd gjorde 1-0. Det taggade både oss och publiken ytterligare. Vi vann till slut med 2-0, men det kunde blivit både 4 och 5. Synd bara att det inte filmades, för det hade varit roligt att se bilderna igen. Men det var en fantastisk match.”
Men hur kommer det sig att klubben, som då kämpade med en usel ekonomi och åkte jojo mellan de två översta nivåerna i ligasystemet, lyckades få fram så många unga, bra spelare samtidigt?
”På den tiden var Ken Barnes chefsscout och han var både hjärnan och organisatören bakom det. Han hade varit i klubben länge, vunnit FA-cupen på 1950-talet, och hade ett stort kontaktnät och näsa för talanger. Han övertygade klubben om att investera i faciliteterna, så att ungdomarna skulle få så bra förutsättningar som möjligt. Redan innan ”86-generationen” hade han visat att egenfostrade spelare kunde ha stort värde och nå hela vägen in i Citys A-lag. Så regionens talanger visste att man fick chansen om man valde City. Vi sin sida hade han Tony Book (manager) och Glyn Pardoe (tränare), som inte bara hjälpte dig att bli en bättre fotbollsspelare utan att klara dig här i livet också. Som spelare hade de tre vunnit en mängd titlar och pokaler för klubben, vilket gav respekt bland ungdomarna.”
Segern i FA Youth Cup var en ljuspunkt under ett annars ganska dystert 1980-tal. Den kullen spelare hade spelat tillsammans under flera år, en del sedan 10-11 års ålder. Flera av dem etablerade sig snabbt i A-laget och blev bärande. Det blev hastiga elddop för flera av dem, för klubben behövde sälja spelare för att rädda sin ekonomi och de kastades i vissa fall in, snarare än skolades. Även om de äldre spelarna gjorde sitt för att stötta de yngre så hade det nog behövts en mer planerad inskolning och rotation med etablerade spelare, för att laget skulle ligga på en jämnare nivå.
De gjorde imponerande 1 394 tävlingsmatcher tillsammans i Citys A-lag och det hade varit långt fler, om inte Andy Hinchcliffe sålts till Everton och David White till Leeds, för att få in pengar till andra transfers. Och om Paul Lake, kanske den allra bästa av dem och etablerad i engelska A-landslaget när hans skadeelände förstörde hans karriär, hade fått vara hel.
Gruppen var tight då och är det fortfarande. ”Vi håller kontakten. Vi är också flera som jobbar för klubben idag. När man träffar supportrar nu för tiden, så är det så klart bara dem ur en viss generation som minns en. Men när jag arbetar för klubben, exempelvis på matchdagar, så kan en pappa eller farförälder börja prata med en om cupsegern 1986. När de förklarar för sitt sällskap vem man är, så börjar de yngre genast googla mig och FA Youth Cup 1986! Jag tycker att det är en viktig del av klubbens historia, för vi bidrog till att City ansågs ha den bästa talangförädlingsverksamheten i hela landet då.
Manchester City vann finalen mot Manchester United, med 2-0 i returen (3-1 totalt i dubbelmötet) den 29 april 1986. Målen gjordes av David Boyd och Paul Moulden. I första matchen kvitterade Paul Lake på straff, efter att Aidan Murphy gett United ledningen.
Citys laguppställning: Crompton, Mills, Hinchcliffe, Brightwell, Redmond, Thackeray, White, Moulden, Lake, Scott, Boyd. Avbytare: Bookbinder.
Bakre raden från vänster: Tony Book, John Clarke, Andy Hinchcliffe, Steve Redmond, Steve Crompton, Paul Lake, David White, Ian Brightwell, Steve Macauley, Glyn Pardoe. Främre raden från vänster: David Boyd, Andy Thackeray, John Bookbinder, Paul Moulden, Ian Scott, Steve Mills.
Därefter skulle det dröja ända till 2008 innan City vann FA Youth Cup igen, och sedan till 2020. Fjärde triumfen kom så sent som 2024.
Tack för er uppmärksamhet.
Andreas Larsson