Citizens Reserapport: tack för allt Pep, Bernardo och Stones!
Så blev det äntligen dags för den efterlängtade maj-resan anno 2026! Flera Citizens anlände redan under torsdagen för att sätta igång helgen tidigt. Själv fick jag nöja med att jobba den dagen men rapporterna om tilltagen i Manchester signalerade in till resans WhatsApp-grupp redan då.
För egen del började resan på fredagen där jag på Arlanda träffade Lasse, Annett och Tomas. Efter lite taxi-strul på flygplatsen styrdes skutan mot San Carlo där vi mötte Oliver, Janne, Gunny och åt god italiensk mat!
Efter maten gick rykten om andra Citizens och bra stämning på nya favorit-puben Definitely Maybe. Musiken gick på hög volym, kall dryck flödade och Oasis-indredningen var riktigt mäktig.
För några av oss blev det sent men vad gör det när det är maj, är riktigt trevligt och man är i Manchester? Även Engelsmännen bländades av vår glans och en för mig okänd engelsmän hittade in i den här bilden tillsammans med mer bekanta Lasse, Ricky, Tomas och undertecknad.
På lördagen blev det trots den sena kvällen full blås från eftermiddagen. Vi var lite uspridda gäng men de jag hängde på spenderade eftermiddagen på Firehouse och drinkarna flödade i det stekheta vädret. Trots att jag tror att jag gick plus minus noll i vätska på grund av allt svettande i solen så var känslan riktigt god och när man sitter så där en lördagseftermiddag med en grogg i handen och svenska Citysupportrar kring sig så är livet på topp, jag längtar redan till nästa gång!
Gängen blev som sagt lite utspridda och ett annat gäng spenderade lördagseftermiddagen på Stones & Silva, ett pub dedikerad till Citylegenderna John Stones och David Silva! Liksom Definitely Maybe är inredd med Oasis-prylar, är den här puben inredd med City-prylar. Vad jag har förstått var det dock en tillfällig pub som hyllning till City-legendarerna. Fram över kommer den inte finnas kvar så gänget som tog chansen spenderade sin lördagseftermiddag väl!
På kvällen var det supportermiddagen och flera från resan samlades på The Warf. Ett trevligt ställe med god mat och dryck var allt man behövde som uppladdning för att göra sig redo för vimlet ute i den varma Manchester-kvällen!
Sedan blev det söndag och matchdag och hettan höll i sig! Vi samlades på Cutting Room Square och där var det ljusblått för hela slanten. Det var ungefär 25 minuters gång ner till Etihad Stadium men väl värt en timme eller två i början av en matchdag!
Sedan blev det match och vi hamnade på Pep Guardiola Stand, en ära! Matchen var inte mycket att hänga i julgranen men den var också betydelselös. 2-1 till Aston Villa var surt men avtackningarna av Pep, Stones och Bernardo magnifika. Även Ederson och Gundogan hyllades och stämningen var genomgående hög och det var många känslosamma ögonblick.
Resans stora City-entusiast och även poddare Elis spenderade måndagsmorgonen med att jaga Pep Guardiola. På förhand ett mycket svårt uppdrag men Elis jakt gav resultat och vad jag förstod på Elis ska den här bilden framkallas och hängas upp i en guldram i hans rum. Antar att bilden för evigt kommer ha en hedersplats i Elis hem för ja, Pep är faktiskt störst någonsin!
Det var inte bara Pep vi stötte på. Bland andra Tomas stötte på vägen till The Warf under lördagskvällen på Cherki!
På måndagen hölls en parad i Manchester för att fira damernas, herrarnas och U18:s titlar under säsongen. Givetvis var även en stor morot att hylla Pep, Bernardo och Silva. Citys supportrar får ofta kritik, av framför allt supportrar till röda lag och även en del så kallade journalister, för att inte bry sig och inte vara tillräckligt passionerade. De borde varit på plats och sett uppslutningen under söndagen då 60 000 människor kom till Etihad Stadium men även måndagen då Manchesters gator fylldes av Citysupportrar under paraden. Det var en mäktig syn och jag har aldrig sett så många människor samtidigt i en stad i 32 graders värme!
Svetten rann, liksom tårarna av tacksamhet och det får symbolisera Citizens of Swedens maj-resa 2026!