För några månader sedan efterlyste vi engagerade City-supportrar som hållit på och följt klubben sedan innan ägarbytet 2008, till en studie och högskoleuppsats. Vi var en hel del svenska supportrar som svarade på uppropet och djupintervjuades av de två studenterna Aman Hussein och Denis Saljunovic, vid Södertörns högskola. Nu är uppsatsen klar och publicerad, ”Fotbollens förtrollning: CSR-sagor från Manchester Citys rike”.

CSR står för Corporate Social Responsibility, vilket på svenska kan översättas till företagens samhällsansvar. Filantropiska CSR-initiativ bygger en stark relation mellan en organisation och dess intressenter, då goodwill etableras mellan dem, oftast mellan ett företag och kunder men det kan också vara mellan en fotbollsklubb och dess supportrar. Det finns dock inte en allmänt överenskommen definition av begreppet och författarna listar flera definitioner med källhänvisningar i uppsatsen.

Uppsatsen konstaterar bland annat att CSR-arbetet ofta diskuteras som ett svar på kritiken mot klubbens ägare, särskilt i frågor relaterade till sportswashing och mänskliga rättigheter. CSR-initiativen ses som en motvikt till denna kritik och lyfts fram som positiva exempel, särskilt de som gynnar Manchester och dess närområden. Detta skulle kunna vara mina ord, för övrigt. CSR-arbetet förekom ju långt innan ägarbytet, City har ju alltid varit välgrundade i lokalsamhället med CITC, Junior Blues, etc, men generellt har ägarbytet 2008 haft en betydande och positiv påverkan på Manchester Citys CSR-arbete. De noterade att innan ägarbytet var klubbens CSR-insatser mer lokalt fokuserade och begränsade i omfattning, medan de efter ägarbytet har expanderat betydligt, både i storlek och räckvidd. Klubben nu har mer resurser att allokera till CSR-projekt, vilket har lett till mer ambitiösa och välorganiserade insatser, inte bara i Manchester, utan även på en global nivå. Dessutom har klubbens ekonomi och globala profil under de nya ägarnas ledning möjliggjort mer betydande och synliga CSR-initiativ, vilket också har bidragit till att förbättra klubbens image och rykte globalt.

Givetvis berörs också av sportswashing i samband med Manchester City. Vissa av oss ser klubben som en del av en bredare strategi för att förbättra ägarnas image, andra ser en mer nyanserad situation, där klubben både bidrar till lokalsamhället och samtidigt kan vara en del av ägarnas strategiska mål. Vi som svarade ger en övervägande positiv bild av hur den nuvarande ägarens ledning har påverkat vår relation till Manchester City. Framgångarna på fotbollsplanen har stärkt banden till klubben. Samtidigt är det ju klubben vi håller på, inte ägarna. Uppsatsen avslutas med att konstatera att klubbens framgång efter ägarens investeringar har bidragit till en positiv image och därmed stärkt dess attraktionskraft och band med supportrarna.

Författarnas slutsatser är att det förekommer en del moraliska dilemman inom supporterskaran, även om en del menar att idrotten inte bör bära ansvaret för en stats omoraliska aktiviteter. Övertagandet av ADUG har möjliggjort en expansion av klubbens CSR-arbete, en förändring som vi samtliga tycker om och är stolta över. Därav drar de slutsatsen att supportrarnas uppfattning av förändringar i klubbens CSR-arbete av det nuvarande ägarskapet är övervägande positiv, samtidigt klubbens CSR-arbete förmodligen är en del av ägarnas strategi och kan även användas som verktyg för att tvätta sitt rykte.

Jag tycker att det är väldigt intressant när fotbollssupportrars åsikter teoretiseras i en akademisk kontext, men inser att det kanske inte är för alla. Man kan nöja sig med att konstatera att ”jag tycker vad jag tycker”, men vill ni läsa den så finns den att ladda ner utan kostnad på det digitala vetenskapliga arkivet DIVA i Sverige (sök på Aman Hussein). Jag bifogar en länk nedan:

Länk till uppsatsen på DIVA (öppnas i nytt fönster)

Eller be mig att skicka den, så bistår jag gärna.

Kommentarer

Kommentera